Du är här: Hem » Jönköpings Flygplatser » Visingsö flygfält ESSI

Visingsö flygfält ESSI.

Visi klubbstuga

Visingsö flygfält byggdes som en hjälplandningsplats för den nya luftfartsleden Stockholm - Malmö.

Utdrag från: Utredning Rörande Reguljär Luftfart samt Luftfartsmyndighetens Organisation, Nov 1934.

 

Visingsö - en länk i luftfartens historia

Författare: Björn Åstrand

Utdrag ur boken "70 år med Jönköpings flygklubbar" med tillägg av tidningsartiklar från Grenna Tidning.

 

Visingsö flygplatshistoria är nästan lika lång som Jönköpings flygplats. Invigningen av Jönköpings första flygplats ägde rum den 6 oktober 1936. Därmed var ytterligare en av länkarna i kedjan av hjälpflygplatser för postlinjen Stockholm och Malmö klar.

Nedan följer utdrag ur tidningsnotiser, som sammantagna väl berättar om flygfältets tillblivelse.

 

10 juli 1927

General Amundsson, chef för arméns flygväsende, har som omtalats tillstyrkt ambulansflygning till Visingsö under villkor, att driftkostnaderna betalas. Med anledning härav har kyrkoherde Burman meddelat att major S. Engdahl i Jönköping på Råda Korsets vägnar utlovat hjälp från detsamma. Denna hjälp skulle väl närmast avse ordnandet med landningsplatser, utrustning m m.

 

26 oktober 1927

Visingsö flygplats utsedd. Kommunalstämman på Visingsö har som bekant hos Kungl. Maj:t gjort framställning om att ett flygfält måtte anordnas på ön och ett sjuktransportplan ställas till förfogande vid kritiska sjukdomsfall, när möjlighet till båtförbindelse med fastlandet vore utesluten. Den lämpligaste platsen för ett blivande flygfält har flystyreslen funnit vara ett område benämnt Kalkbacken. Området befinner sig i kronans ägo men är utarrenderat till arrendatorerna av Kumlaby andelsgård och Kumlaby Norregård.

 

18 juni 1928

Svenska Luftfartsförbundets första nattpostflygning Stockholm -Malmö-Hamburg-Amsterdam genomfördes, trots att väderleksförhållandena längs så gott som hela sträckan voro miserabla, med vackert resultat. Piloten Liljeberg, gjorde en prestation som tydligt ådagalagde vilka stora möjligheter man med nuvarande material och persona har, att gå iland med en reguljär trafik enligt uppgjorda planerna.

 

14 mars 1930

Länsstyrelse har anmodat landsfiskal G. Engström i Gränna att verkställa undersökning, inom vilken tid erforderliga anordningar för möjliggörande på Visingsö av start och landnings med sjö-resp. landflygplan för sjuktransporter kunde verkställas.

 

18 december 1930

Överste G. Hedengreni Luftfartsförbundet har vid återkomst till Stockholm efter den resa han företagit för anordnandet av flygstambanorna, framhållit hurusom förslaget till banorna upptager en flygplats vid Kumlaby ödekyrka på Visingsö ….

 

1932 års riksdag.

Riksdagen fattade ett utbyggnadsbeslut för flyglederna Stockholm-Malmö och Malmö-Göteborg-norska gränsen. Beslutet innefattade byggandet av ljusfyrar placerade på 15-20 meter höga master med 20-30 km avstånd från varandra, samt anläggandet av hjälpflygplatser i princip på var 50:e km längs de svenska "flyglederna".

 

13 mars 1934

Postflyget inköpt på ön.

Generalpoststyrelsen har nu träffat avtal med ett par lantbrukare på Visingsö om upplåtande av mark för det blivande nödlandningsfältet för postflygningen.

Byråchefen i generalpoststyrelsen C.G. Breitholtz besökte ön häromdagen, varvid alla formaliteter för köpet klarades upp. Köpekontraktet upprättades sålunda, vilket nu skall föreläggas Kungl. Maj:t m.t. för godkännande.

Det är ett ganska stort jordområde, beläget i Ed i nordligaste delen på ön, som man stannat för. Säljare äro Viktor Johansson, Eds storegård och fru Emma Samuelssons sterbhus, Kullen och priset utgör 34.500 kronor. Fältet, som på östra sidan gränsar intill Vättern, utgörs huvudsakligen av åkerjord. Innan fältet kan tagas i bruk för sitt ändamål måste det emellertid dräneras och planeras.

 

11 maj 1934

Klart för flygfältet.

Kungl. Maj:t har godkänt föreliggande avtal om markköp för anordnande av hjälplandnings

fält för flygplan på Visingsö och uppdragit åt arbetslöshetkommissionen att i den mån som befinnes påkallat för arbetslöshetens bekämpande genom beredande av arbetstillfällen såsom statligt reservarbete iordningställa flygfältet.

 

24 juli 1934

Utomläns arbetslösa till Visingsö.

Arbetslöshetskommissionen har ställt tio platser vid statliga reservarbetsstyrkan för Visingsö flygfält till vardera Lommelands och Näsings kommuner arbetslöshetskommittéers förfogande. Lönen blir 3,60 kronor/dag.

 

17 augusti 1934

Anläggningen av flygfält på Visingsö igång.

Anläggandet av en flyglandningsplats på Visingsö har just i dagarna tagit sin början längst ut på den nordligaste udden på den långsträckta ön, där ett arbetsområde på 30.000 kvadratmeter skall iordningsställas för ändamålet.

Ett dussin a.k.-arbetare har redan anlänt för att påbörja schaktningsarbetet. Arbetslaget kommer emellertid endera dagen att utökas med ytterligare ett 20-tal man, då den fulla arbetsstyrkan uppnår till ett antal av 35 personer.

Visingsö flygfält utgör ett led i den långa räckan landningsplatser i de planerade stora flygrutterna från Stockholm söder- och västerut. Det några mil längre norr ut under arbete varande flygfältet i Hästholmen torde bli färdigt inom ett halvår eller så. Det är här de båda flygrutterna delar sig: den ena tar av åt väster till Göteborg medan den andra fortsätter rakt söderut över Visingsö till Skånemetropolen

Eds storgård, på vars ägor landningsplatsen är förlagd, har förr i världen under Sveriges stormaktstid räknats till Visingsös störta enskilda egendomar. Den innehade på sin tid av Axel Oxenstierna.

 

9 oktober 1934

Turist får flyga till Visingsö.

Hösten 1935 hoppas vi ha Jönköpings flygfält klart, berättar dr. Lindqvist för Sv. Dagbladet. Totalkostnaden beräknas till 1,6 milj. Kronor. Det stora beloppet beror på att fältet lagts på kärrmark, där det krävts icke mindre än 900.000 kubikmeter fyllning. Men platsen är utmärkt, blott 3 km från stadens centrum mellan Munksjöns och Rockssjöns sydspets. Den 21 oktober har vår flygklubb, som räknar 100 medlemmar, en flygdag på det nya fältet, som redan delvis står klart. En s.k. stjärntävlan anordnas, varvid militärflygare även blir med.

Jönköping ligger mitt i stråket för linjerna Stockholm-Malmö och Stockholm Göteborg och vår stad har stora industrier med intresse för personbefordran. 1936 tror jag vi kan ha en lokal flyglinje på 2 mil igång till Visingsö, vars landningsfält då blir klart. Det blir andra dagar för turisterna, slutar dr. Lindqvist med ett så övertygande tonfall, att vidare diskussion är överflödig.

 

1937 kunde man flyga till Visingsö och åka tillbaka till Jönköping med s/s Motala Express.

 

Visi Flygtrafik GT 370702

 Grenna Tidning 370702

 

 Invigning av Visingsö Flygfält

 

Visi invigning GT360909

Grenna Tidning 360909

 

Visi invigning GT 361006

Grenna Tidning 361006

 

 Visi nytt ljus GT 370813

Grenna Tidning 370813

 

Visi fpl får ljus GT 370903

Grenna Tidning 370903

 

Flygflottilj övar bombfällning på Visingsö

 

Visi bombfällning GT 37julaug

Grenna tidning 1937

 

Visi lfygövning 370903

Grenna Tidning 370903

 

År 1938

Byggnationen av hjälpflygplatserna delades upp i två etapper. Då arbetena avslutades fanns längs leden Stockholm-Malmö hjälpflygplatserna Vängsö, Stigtomta, Norrköping, Hästholmen, Visingsö, Jönköping, Hagshult, Feringe, Exen, Fagerhult och Eslöv.

 

Vad hände sedan?

Bara något år senare utbröt världskriget. Den positiva utveckling som inletts av såväl internationell som nationell flygtrafik stryptes. När kriget väl var över och luftrummet åter fritt kunde användas för civila ändamål hade utvecklingen rusat förbi planeringen med flygleder med hjälpflygplatser på korta avstånd från varandra. Behovet av hjälpflygplatserna var borta och detta förklarar enkelt, att det under de kommande åren var det i stor sett bara privata flygplan som besökte Visingsö flygplats.

 

Georg Hedenskog, som bodde på och brukade Eds Lillegård, var den siste flygplatsvakten anställd av Luftfartsverket. Han började som 10-åring hjälpa sin far med vaktsysslorna. 1973 blev fadern sjuk och Georg tog ensam över ansvaret. Han höll själv med traktor medan Luftfartsverket höll med gräsklippare, en stor maskin med åtta cylinderklippaggregat i bredd. Man kan förstå att det behövdes, för på den tiden klipptes hela fältet och inte bara de banor som vi idag håller klippta. Han hade också till uppgift att hålla ett öga på dräneringen och att under bestämda tider kalka och bulta fältet så att gräset växte jämnt och starkt. Georg berättar att när man körde med den stora välten höll man särskild uppsikt så att man inte körde över bo med storspov och strandskata. Måsarna var det inte så noga med. De dagliga sysslorna var också att föra journal på starter och landningar med uppgift om tider för dessa och registreringsbeteckning på flygplanen. Luftfartsverket tog nämligen, som på sina övriga fält, landningsavgift.

 

 

1972.07.13

Jönköpings kommun tog över flygfältet från Luftfartsverket och sedan 1991 arrenderar Jönköpings Flygklubb fältet och svarar för dess underhåll. Sedan 1993 har Visingsö Golfklubb i sin tur av JFK arrenderat en del av fältet som ej behövs för själva flygverksamheten.

Visingsö flygplats har under senare blivit ett mycket välbesökt flygfält. Varje säsong landar ca 150 flygplan och betalar den landningsavgift på 40 kr som  gör det möjligt för JFK att hålla flygplatsen i det goda skick den idag har. Inslaget av utländska maskiner är rätt stort och det är gäster från flertalet av de europeiska länderna. Mest är det naturligtvis från dem mest näraliggande som Norge, Danmark. Finland och Tyskland.

 

I anslutning till flygfältet har SMHI en automatisk väderstation.

Visi SMHI

 

 

Samtidigt som flygfältet byggdes så installerades på södra delen av Visingsö i närheten av Stigby en optisk AGA-fyr 15 maj 1934 för nattflyget. Mer om flygfyrar finns på hemsidan "Optiska flygfyrar".

AGA SMF340515

SMF 340515

Det tog inte många dagar innan första felet kom.

 Flygfyr 112 SmA 340523

Smålands Allehanda 340523

Flygfyr 112 SmF 340523

Smålands Folkblad 340523